Remote Zoom (fjärrzoom) är en kamerafunktion för att ställa in en kameras zoom på distans via ett webbgränssnitt, i stället för att vrida på objektivet för hand vid kameran. I praktiken paras funktionen nästan alltid med fjärrfokus (Remote Focus) och används framför allt för att finjustera bildvinkel, fokus och upplösning vid installation – inte minst på kameror som sitter högt eller svåråtkomligt.
Tekniskt förutsätter funktionen ett motoriserat, varifokalt objektiv vars brännvidd och fokus styrs av små motorer, och justeringen kan göras både i kamerans webbgränssnitt och i videosystemets hanteringsprogramvara på en dator. Helt fristående från objektivet är fjärrjusteringen dock inte alltid: för objektiv med manuell iris, DC-iris eller P-Iris kan grovfokus behöva ställas för hand på plats innan finjusteringen sker på distans.
På professionella kameror avser Remote Zoom optisk zoom, där objektivets brännvidd ändras och detaljrikedomen bevaras. Optisk zoom ska skiljas från digital zoom (e-PTZ), som bara beskär och förstorar bilden digitalt och varken ger fler detaljer eller en skarpare bild.
Funktionen ska inte heller förväxlas med PTZ (pan–tilt–zoom). En PTZ-kamera är motordriven och kan löpande panorera, tilta och zooma på distans, och där är fjärrstyrd zoom en daglig operativ funktion. På en fast box- eller domekamera är Remote Zoom i stället ett engångs- eller installationsverktyg: rätt bildvinkel ställs in och låses vid montering eller objektivbyte, inte under löpande drift. För en beställare innebär det att funktionen främst är ett installations- och finjusteringshjälpmedel, inte något operatören använder i den dagliga driften.
Ingen standard, norm eller myndighet definierar Remote Zoom – det är ett funktions- och produktbegrepp från kameratillverkarna. Kamerabevakningssystem som helhet regleras tekniskt av standardserien SS-EN 62676, som dock inte använder termen.