Kamerabevakning blir enklare för vissa verksamheter efter att tillståndskravet slopades från 1 april 2025. Men enklare betyder inte kravlöst – det ställs fortfarande höga krav på integritetsskydd, och för många tillkommer nya dokumentationskrav. Här reder vi ut vad lagändringen faktiskt innebär för din verksamhet.
Den 1 april 2025 trädde en viktig ändring i Kamerabevakningslagen i kraft. Tillståndskravet för vissa verksamheter slopas, men med det följer också ett ökat egenansvar. Nu blir det du som måste göra bedömningar som IMY (Integritetsskyddsmyndigheten) tidigare gjorde. Oavsett om du omfattas av den nya lagen eller inte är IMY:s nya 11-stegsprocess ett värdefullt verktyg för alla som använder kamerabevakning. Läs vidare för att förstå vad som kommer att gälla för just din verksamhet.
Vem berörs av lagändringen?
Lagändringen påverkar främst de verksamheter som tidigare behövde ansöka om tillstånd hos IMY för att få kamerabevaka platser dit allmänheten har tillträde. Det handlar specifikt om verksamheter som utför en uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen (GDPR) – ett begrepp som avser uppgifter fastställda i lag eller annan författning som samhället har ett intresse av att de utförs.
För alla andra – som redan idag kamerabevakar utan att behöva tillstånd (de flesta privata företag, butiker och bostadsrättsföreningar som använder intresseavvägning enligt artikel 6.1 f i GDPR) – innebär lagändringen ingen direkt förändring av regelverket. Det betyder dock inte att den här artikeln är irrelevant för dig!
I samband med lagändringen har IMY publicerat en praktisk arbetsgång i 11 steg för alla som överväger att börja med kamerabevakning eller som vill se över sin befintliga bevakning. De har också tagit fram specifik vägledning för olika miljöer som offentliga platser, skolor och bostadsrättsföreningar. Detta är värdefulla verktyg för alla som kamerabevakar – oavsett om tillstånd tidigare krävdes eller inte.
Vilka behövde tillstånd tidigare?
De som nu slipper ansöka om tillstånd är verksamheter som utför en ”uppgift av allmänt intresse”. Konkret betyder det:
- kommuner som arbetar med trygghet på offentliga platser
- skolor och förskolor (både offentliga och privata som lyder under skollagen)
- sjukhus och vårdinrättningar (både offentliga och privata som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen)
- kollektivtrafikbolag
- andra aktörer med lagstadgade uppdrag av allmänt intresse.
För dessa verksamheter krävdes tidigare ofta ett godkännande från IMY innan kameror fick monteras på platser där allmänheten rör sig.
Vad krävs istället för tillstånd?
Att slippa ansöka om tillstånd innebär inte fritt fram. Istället för tillstånd införs två nya specifika krav för verksamheter som utför uppgifter av allmänt intresse:
- Dokumenterad intresseavvägning: Innan bevakningen påbörjas måste verksamheten skriftligt dokumentera en noggrann avvägning mellan behovet av bevakning och integritetsintrånget för de som filmas. Dokumentationen ska tydligt visa:
- syftet med bevakningen och varför det är viktigt (bevakningsintresset)
- vilken grad av intrång bevakningen innebär för de som filmas (integritetsintresset)
- en motivering till varför bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset.
- Förteckning över kamerabevakning: Verksamheten måste föra ett register över all sin kamerabevakning. För varje plats ska registret innehålla:
- adress eller annan beskrivning av platsen
- typ av plats (t.ex. skolgård, torg, entré)
- syftet med bevakningen
- om ljudupptagning eller annan särskild teknik används
- uppgift om att en dokumenterad intresseavvägning har gjorts och datum för den.
Uppgifter om avslutad kamerabevakning ska bevaras i förteckningen i fem år från det att bevakningen upphörde.
Dessa krav innebär i praktiken att verksamheten själv måste göra och dokumentera den bedömning som IMY tidigare gjorde i tillståndsprocessen.
