Sedan april 2025 behöver ingen längre söka tillstånd för kamerabevakning. Men det innebär större, inte mindre, ansvar att göra rätt. IMY:s systematiska arbetsgång hjälper dig navigera genom regelverket – från första tanken om en kamera till färdig installation. Vi guidar dig genom alla 11 stegen med praktiska råd, konkreta exempel och svar på de svåra frågorna.
Tänk dig att du förvaltar ett flerbostadshus där ungdomar samlas i trapphuset på kvällarna och får de boende att känna sig otrygga i sitt eget hem. Eller att du driver en butik som drabbats av tre inbrott på lika många månader, med stulna varor för hundratusentals kronor. Eller att koppartjuvar för fjärde gången på kort tid brutit sig in på din industritomt och orsakat produktionsstopp som kostat miljoner.
Lika säkert som amen i kyrkan kommer din första tanke vara att det behövs kamerabevakning.
Men mellan den tanken och laglig användning av övervakningskameror ligger ett minfält av regler och krav. Förr, när du ansökte om tillstånd för kamerabevakning, kunde du känna dig trygg om myndigheten godkände din färdplan. Men nu är du helt utlämnad åt dig själv.
Eller ja, helt ensam är du inte. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har tagit fram en arbetsgång i 11 steg som hjälper dig navigera genom minfältet. Och vi på SafeTeam finns alltid här för att hjälpa dig. I denna artikel guidar vi dig genom de 11 stegen med praktiska råd, konkreta exempel och svar på de svåra frågorna. God läsning!
Nästan 50 år med tillståndskrav
Sverige var först i världen med att införa en lag som specifikt reglerade kamerabevakning. Lagen som trädde i kraft den 1 juli 1977, krävde tillstånd för TV-övervakning (som man sa då).
Tillstånd krävde också lagen om övervakningskameror m.m. som den 1 juli 1990 ersatte den gamla lagen. Likaså lagen om allmän kameraövervakning som 1 juli 1998 kom i dess ställe. Och kameraövervakningslagen som ersatte den från den 1 juli 2013. Den blev inte långvarig. I samband med att EU:s dataskyddsdirektiv (mer känd som GDPR) blev svensk lag 2018 kom kamerabevakningslagen, som fortfarande gäller.
Vänta nu!, utropar du. Skrev ni inte nyligen om den nya kamerabevakningslagen?
Inget undgår dig. Det stämmer. Den 1 april 2025 ändrades kamerabevakningslagen. Att kalla den ny var kanske att ta i. Men för de flesta av våra kunder innebär den nya lagen – förlåt, den ändrade lagen – så stora förändringar att det i praktiken är en ny lag.
Ända från 1 juli 1977 fram till 31 mars 2025 har grunden varit att kamerabevakning kräver tillstånd – från början från Länsstyrelsen och senare från Datainspektionen, numera omdöpt till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Men från 1 april 2025 gäller det omvända: Kamerabevakning kräver, med få undantag, inget tillstånd alls.
Det är en tvärvändning som duger.
Eget ansvar
Vad bra, tänker somliga. Nu behövs inget krångel med ansökningar och överklaganden; det är bara att smacka upp en kamera.
Det kan de inbilla sig. Så enkelt är det förstås inte.
Tidigare kunde du luta dig mot att en myndighet hade godkänt din bevakning. Nu ligger hela ansvaret på dig. Varje kamera, varje inspelning, varje lagrad sekvens är ditt ansvar. Och misstag kan bli dyra – både ekonomiskt genom sanktionsavgifter och genom skadat förtroende hos kunder och anställda.
Det är här IMY:s arbetsgång i 11 steg kommer in. Tänk på den som din karta genom regelverket. Genom att systematiskt följa IMY:s 11 steg minimerar du risken för otillåten bevakning och säkerställer att du agerar ansvarsfullt, säkert och i enlighet med lagen.
Nog pratat. Låt oss gå igenom arbetsgången steg för steg.
Steg 1: Kommer du behandla personuppgifter?
Den första frågan låter enkel men svaret överraskar många: nästan all kamerabevakning behandlar personuppgifter.
När kameran ser mer än du tror
Här kommer en viktig insikt: det är inte ditt syfte med bevakningen som avgör om du behandlar personuppgifter. Det är vad kameran faktiskt kan fånga. Även om du bara vill övervaka din värdefulla maskinpark kommer du behandla personuppgifter så fort en servicetekniker kliver in i bild.
Ta exemplet med en tillverkningsindustri som installerade kameror för att övervaka en dyr robotcell. Syftet var rent tekniskt – att kunna analysera produktionsstopp. Men eftersom operatörer regelbundet gick in för att justera inställningar behandlade de personuppgifter. IMY:s beslut var glasklart: reglerna gäller.
Myten om den integritetsvänliga tekniken
”Men vi pixelerar ju ansiktena direkt!” är ett vanligt argument. Och visst, pixelering och maskering är utmärkt för att minska integritetsintrånget. Men om det sker efter att bilden lämnat kameran så är det personuppgiftsbehandling. Det fick Kungälvs kommun erfara.
Kungälvs kommun hade bevakningskameror som skickade bilder till en server som automatiskt och på bråkdelen av en sekund pixelerade bilderna innan någon människa kunde komma åt den. Trots det ansåg IMY att bevakningen omfattades av reglerna. Kammarrätten i Stockholm höll med om IMY:s bedömning (mål nr 688-24) och Högsta förvaltningsdomstolen beslutade den 30 maj 2024 (mål nr 2912-24) att inte meddela prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande står därmed fast.
Dessutom är det inte bara ansikten som identifierar människor. En distinkt gångstil, en karakteristisk kroppsbyggnad eller till och med en unik jacka kan räcka för identifiering, särskilt när samma personer rör sig på platsen dagligen.









