Hundratusentals dörrar på företag och sjukhus och i andra offentliga miljöer runt om i Sverige uppfyller inte EU:s krav på CE-märkning. Svenska myndigheter har länge varit tandlösa med sin kontroll – men det kommer att förändras.
I denna artikel berättar Björn Nordström, säkerhetskonsult på Briab, om brister i hantering av CE-märkta dörrar – och varför det måste förändras. Vi får också veta när en dörr blir en maskin och vem som äger ansvaret för den.
CE-märkning av dörrautomatik
I snart trettio år har vi sett de två bokstäverna CE på olika produkter. CE är en förkortning av Conformité Européenne. Det betyder att tillverkarna intygar att de märkta produkterna uppfyller EU:s grundläggande hälso-, miljö- och säkerhetskrav.
Maskindrivna dörrar omfattas av det europeiska Maskindirektivet 2006/42/EG och den harmoniserade standarden SS-EN 16005 som anger krav för hur maskinerna ska konstrueras för att vara säkra i maskinens alla faser i livscykeln. De främsta risker som ska hanteras är klämning, krossning, indragning samt skjuvning.
I Sverige har maskindirektivet implementeras genom Arbetsmiljöverkets föreskrift Maskiner AFS 2008:3, vilken är det tvingande regelverket vi måste följa i Sverige
– Det är två ben man ska stå på, säger Björn Nordström. Om installationen uppfyller den harmoniserade standarden i SS-EN 16005:2012 och dokumentation följer maskindirektivet, då är man hemma.
När dörren blir en maskin
Det finns en sak som många missat, enligt Björn Nordström:
– När en montör eller installatör sätter upp dörrautomatik blir hela dörrpartiet och automatiken tillsammans en ny maskin. Och det företag som har monterat dörrautomatiken blir då tillverkare av en maskin, som lagstiftningen är tillämplig på med medföljande tillverkaransvar.
Varför är det viktigt?
– Det har funnits en förvirring i branschen om begreppen sammansatt maskin, delvis fullbordad maskin och sammansatt enhet. Denna förvirring har gjort det oklart vem som äger ansvar för vad, säger Björn Nordström.
– När montören skruvar fast dörrautomatiken och trycker ihop armsystemet, så att det blir en rörlig enhet, då först kan dörrautomatik utföra ett faktiskt arbete. Och då räknas hela dörrpartiet, med automatiken, som en sammansatt enhet. Det vill säga en ny maskin.
Brister kostar samhället miljoner varje år
CE-märkningen innebär att företaget som monterar dörrautomatik anser att den maskindrivna i sin helhet överensstämmer med de direktiv som gäller vid den tidpunkt då den tas i drift. De ska förvara dokumentation som styrker påståendet och ha dem tillgängliga för Arbetsmiljöverket i tio år.
– Tyvärr har branschen varit dålig på att följa kraven som ställs och det kan få allvarliga konsekvenser, säger Björn Nordström.
En undersökning från Umeå universitet från 1999 visar att personskador orsakade av dörrar vid det tillfället kostade samhället 80 miljoner per år.
– Men det finns stora mörkertal bakom de där siffrorna, säger Björn Nordström. Kostnaden för samhället var betydligt större redan på den tiden.
Arbetsmiljöverket kallar det arbetslivskriminalitet
Arbetsmiljöverket har skärpt tonen och kallar brister i kravuppfyllnad av CE-märkningen för arbetslivskriminalitet om man medvetet undviker att följa regelverken. De har infört ett nytt system som gör det enklare att anmäla fel och tillbud till Arbetsmiljöverket
– Ett visselblåsarsystem, kallar Björn Nordström det.
Besiktningsmän kommer också ställa allt högre krav på korrekt CE-märkning, rapporterar Sveriges Lås- & Säkerhetsleverantörers Riksförbund.
– Fel på CE-märkning är inte ett dolt fel, förklarar Björn Nordström. Beställaren kan därför hålla besiktningsmannen ansvarig. Då måste de ta till sin konsultansvarsförsäkring, vilket ingen vill. Så ja, räkna med strängare kontroller framöver.
99 procent uppfyller inte reglerna
Björn Nordström är mycket kritisk till Arbetsmiljöverket, som han anser inte har fullgjort sin uppgift som tillsynsmyndighet.
– Hade Arbetsmiljöverket gjort vad de skulle som tillsynsmyndighet och statuerat exempel för trettio år sedan, då hade branschen lärt sig och rättat sig efter det.
Kommer Arbetsmiljöverket gå tillbaka tio år i tiden och klämma åt alla fastighetsägare och hyresgäster med dörrautomatik? Det tror inte Björn Nordström eller någon annan. Det rör sig om en halv miljon maskiner. Kostnaden för samhället skulle bli för stor.
– Dessutom skulle Arbetsmiljöverket erkänna den försumlighet de visat under alla dessa år. Men de kommer att statuera exempel, särskilt om en olycka sker. Det skulle de gjort för länge sedan. Då hade beställarna inte haft orimligt låga förväntningar på priset, såsom de har i dag.
Entreprenörer pressas att frångå reglerna
Björn Nordström berättar att många beställare pressar sina entreprenörer att kringgå kraven för att hålla kostnaderna nere.
– Till och med en av Sveriges regioner tvingar sina entreprenörer att bryta mot reglerna. Många har inte muskler att stå emot utan rullar med. Men det är en risk de tar. Sanktionsavgiften för entreprenören börjar på 50 000 kronor plus 10 procent av försäljningssumman. Dessutom kan de bli tvingade att göra om arbetet, säger Björn Nordström.
En klen tröst i sammanhanget är att maxbeloppet på sanktionsavgiften är satt till 500 000 kronor.
– Du måste sätta automatiker för 4,5 miljoner kronor för att komma upp till maxbeloppet. Men för stora sjukhusprojekt, visst, då är det dessa summor vi talar om, säger Björn Nordström
Han tar till en liknelse för att visa hur absurd situationen är:
– Skulle en bilhandlare gå med på att ta bort säkerhetsbälten, krockkuddar och stötfångare för att köparen tycker det är dyrt? Nej! Och det hjälper inte att byta bilhandlare. Alla följer reglerna.
Björn Nordström säger att byggbranschen måste göra samma sak: börja följa reglerna.
– Det finns företag, som SafeTeam, som länge jobbat aktivt med säkerhetsarbetet. De riskerar att förlora affärer, på en marknad där alla inte följer regelverken och därför kan konkurrera med ett lägre pris. Men fler och skärpta kontroller är att vänta. Utgå från att allt fler företag kommer bli tvungna att budgetera för att följa reglerna, säger Björn Nordström.