Få saker har påverkat byggbranschen så mycket som ett häfte från Arbetsmiljöverket vid namn AFS 2020:1. Syftet är gott – bland annat att öka tillgänglighet och frångänglighet på arbetsplatser. Men det har skapat en ”förvirrad situation som är extremt kostnadsdrivande”, enligt Björn Nordström, säkerhetskonsult på Briab.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) gäller från 1 januari 2021 och har skapat huvudbry för byggbranschen och fastighetsägare. Den här artikeln ger oss en inblick i de problem som bland annat brandkonsulter brottas med.
Lättare för funktionsnedsatta att få jobb
Mycket kokar ner till en enda mening som förändrar allt. Den inleder paragraf 89 och lyder:
Alla arbetstagare, oavsett funktionsförmåga, ska kunna utrymma arbetsplatsen, på ett snabbt och säkert sätt i händelse av fara.
De gamla reglerna ställde krav på arbetsgivare att anpassa arbetsplatsen först efter man anställde en person med funktionsnedsättning.
– Det ledde till omfattande diskriminering, säger Björn Nordström som menar att arbetsgivare undvek att anställa personer med funktionsnedsättning för att slippa betala för att anpassa arbetsplatsen.
Enligt de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket måste alla arbetsgivare anpassa sina arbetsplatser för funktionsnedsättning redan från början.
– En konsekvens av det är att funktionsnedsatta bör få lättare att finna jobb, säger Björn Nordström.
Nya regler införs retroaktivt
Så långt är allt väl. Men det finns problem. Björn Nordström menar att föreskrifterna i princip införs retroaktivt eftersom Arbetsmiljöverket definition av projektering skiljer sig från byggbranschens.
– Det har skapat en förvirrad situation som kan bli extremt kostnadsdrivande. Det innebär att de projekt som påbörjats före ikraftträdandet och där byggnadsdelar (till exempel maskindrivna dörrar) inte färdigställts omfattas av de nya reglerna även om bygglovsdatum, bygghandlingar och upphandling ligger längre tillbaka i tiden. Har man inte tagit hänsyn till tillgänglig utrymning och tillfälliga utrymningsplatser blir det kostsamt att ändra i projekten, säger Björn Nordström.
Vi måste förhålla oss till både Boverket och Arbetsmiljöverket
Ett annan utmaning är att Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter inte alltid harmoniserar med Boverkets krav.
Boverkets krav gäller publika lokaler – till exempel skolor, hotell och biografer – medan Arbetsmiljöverkets krav gäller arbetsplatser. Men alla publika lokaler är i praktiken också arbetsplatser.
– Det betyder att vi måste förhålla oss till både Arbetsmiljöverket och Boverket, säger Björn Nordström.
Ett exempel är lokaler med automatiskt släcksystem. Enligt boverkets regler måste de inte ha utrymningsvägar för rullstol.
– Boverket skiter i tillgängliga utrymningsvägar om det finns automatiskt släcksystem. Du får sitta där i vattnet och kalla rökgaser. Du förväntas överleva ändå, även om du befinner dig i en fruktansvärd situation, säger Björn Nordström.
Här skiljer sig Arbetsmiljöverket och Boverket åt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter i AFS 2020:1 anger inte någon generell lättnad vid installation av automatiskt släcksystem.
– Vi återkommer hela tiden till konsekvenserna av meningen i paragraf 89, att ”alla arbetstagare, oavsett funktionsförmåga, ska kunna utrymma arbetsplatsen, på ett snabbt och säkert sätt i händelse av fara”. Det betyder att många lokaler med automatiskt släcksystem måste få utrymningsvägar för rullstol, säger Björn Nordström.
Dörrautomatik upphöjs till utrymningsfunktion
Det finns fler saker att tänka på.
– Alla dörrar som är tunga eller försedd med dörrstängare måste också ha en dörröppnare, för att räknas som en tillgänglighetsanpassad dörr, säger Björn Nordström. Det betyder att alla dörrar i utrymningsvägar i princip måste ha dörrautomatik.
Det skapar problem för brandkonsulter.
– Sedan de här reglerna släpptes springer brandkonsulter runt som nackade hönor, och de kan ställa väldigt olika krav, eftersom det inte finns någon detaljreglering eller vägledning i den här frågan, säger Björn Nordström.
Han fortsätter:
– En kreativ lösning är att många företag tar bort dörrstängare, där det går, för att slippa betala för dörrautomatik. Då gäller det att folk lär sig stänga dörrarna ordentligt, så vi får trygga arbetsplatser, där inte vem som helst kan smita in.
Att ta bort dörrstängaren låter som en kreativ lösning. Men det räcker att dörren är tung för att dörröppnare ska krävas. Och när är en dörr tung?
– En dörr är tung om det behövs 25 newton eller mer för att öppna den, säger Björn Nordström.
Hur mycket är 25 newton?
– Det behövs mer än 25 newton för att öppna ett vanligt kylskåp, säger Björn Nordström.
Vad händer nu?
Björn Nordström beskriver förändringarna i AFS 2020:1 som ”monumentala” och undrar om byggbranschen riktigt greppat hur mycket det kommer att påverka den.
Vi välkomnar alla förändringar som leder till ökad säkerhet och gör det enklare för funktionsnedsatta att komma in på arbetsmarknaden. Men vi kan inte komma ifrån att Arbetsmiljöverkets föreskrifter har lett till en hel del huvudbry.
– Den som är på beställarsidan kommer definitivt märka det i plånboken, säger Björn Nordström.
Du kan även läsa om problematiken i Husbyggarens artikel Nya AFS 2020:1 skapar förvirring i byggbranschen.
