Den här artikeln visar på skillnaden mellan traditionella och integrerade säkerhetssystem. Vi börjar hos en medelstor svensk kommun där vi får följa en säkerhetschef och en anläggningsskötare.
Du är säkerhetschef på en kommun. Larmcentralen ringer dig sent torsdag kväll. Inbrott i kommunhuset. Vad händer nu? Vår ciceron är Anders, som med sina 25 års erfarenhet av digitalt och fysiskt säkerhetsarbete lotsar oss igenom två versioner av samma händelse. Traditionellt eller integrerat system, vad är skillnaden? Vi börjar old school.
Traditionellt inbrottslarm med separat passersystem
Det är sent torsdag kväll. Säkerhetschefen i kommunen får ett larm. ”Inbrott entrédörr kommunhus.”
Med det traditionella larmsystemet, som kommunen har i detta scenario, får säkerhetschefen inte mer information än så. Men de har avtal med ett pålitligt säkerhetsföretag. Säkerhetschefen begär att väktare åker till platsen och hanterar situationen.
Läget borde vara under kontroll, ändå har han svårt att komma till ro. Vad händer egentligen i kommunhuset?
Morgonen därpå läser säkerhetschefen i väktarrapporten att väktarna letade efter tecken på inbrott men inte kunde se något. De gick in i byggnaden och kunde larma på utan problem via manöverpanelen. Sedan gick de ut igen. Faran över.
Vad ingen vet är att larmet gick för att entrédörren inte var helt stängd. Den ”hänger på fallet” som en servicetekniker skulle sagt. Det vill säga låskolven hade inte åkt in i dörrkarmen, vilket lämnat dörren på glänt och utlöst larmet. Väktarna upptäckte det inte när de gick in, och när de gick ut igen stängdes dörren ordentligt.
Säkerhetschefen svävar i ovisshet om vad som hände. Han kontaktar firman som ansvarar för inbrottslarmet. En servicetekniker åker ut för att undersöka dörren men ser inget uppenbart fel.
Vad serviceteknikern inte vet är att ett handhavandefel gjorde att dörren stod på glänt, men spåren sopades igen av väktarna som öppnade och stängde dörren efter sig. Serviceteknikern och säkerhetschefen får helt enkelt hoppas ”att det inte händer igen”.
Samma scen – med ett integrerat säkerhetssystem
I det här scenariot har kommunen uppgraderat till ett integrerat system. Vad händer då?
Det blir aldrig något inbrottslarm. Istället får säkerhetschefen meddelande om att ett område inte har larmat på ordentligt. För säkerhets skull ber han väktarna att undersöka vad som hänt.
Nästa morgon läser säkerhetschefen väktarrapporten och konstaterar att väktarna inte sett något tecken på inbrott. Säkerhetschefen kontaktar SafeTeams servicetekniker, som i stället för att åka ut kopplar upp sig till kommunens system. I loggen ser hen att dörren inte varit helt stängd. Det var orsaken till att området inte larmades på.
Som en tillfällig lösning, tills dörren är åtgärdad, bestämmer säkerhetschefen att inget larm eller meddelande ska skickas ifall just detta händer igen. Han ger serviceteknikern i uppdrag att justera programmeringen för den automatiska larmtillkopplingen.
Ansvarsuppdelning på olika nivåer
En helt vanlig medelstor kommun kan ha 1 000 dörrar. På ett dygn kan det loggas 10 000 händelser i ett väl integrerat system.
Det ger fantastiska möjligheter till spårbarhet, men det är omöjligt för en person att ha koll på allt. Säkerhetschefen i texten ovan har inte detaljkunskap om allt som händer. Därför delar man upp ansvaret i olika nivåer beroende på vilken roll man har för att administrera systemet.
Anläggningsskötaren får det hett om öronen
Samma dag som säkerhetschefen hanterar entrédörren till kommunhuset, får anläggningsskötaren det hett om öronen när personalen på socialförvaltningen har svårt att komma in till jobbet. Det är något som krånglar med dörren.
Om anläggningsskötaren jobbar på en kommun med ett traditionellt system blir han överöst av muntlig information från arga medarbetare. Det är fel på låset. Det är fel på passerkortet. Nej, det är fel på själva kortläsaren. Eller så är det fel på dörren. Det är svårt att komma in. Nån missar ett möte. Anläggningsskötaren blir utskälld av en arg chef. Vad gör han?
Han ringer en servicetekniker som åker ut till platsen för att undersöka saken. Men eftersom det inte är ett integrerat system så är informationen i loggen knapphändig.
Felsökningen blir i praktiken att byta ut olika komponenter i tur och ordning – och hoppas att något till slut hjälper.
Ett helt annat scenario
Om anläggningsskötaren jobbar på en kommun med ett integrerat system blir hans dag helt annorlunda. Han går in i systemet och noterar många felslagna koder. Han ser också att folk försökt komma in med ett okänt kort. Båda dessa saker kan vara ett tecken på förberedelse till brott.
På egen hand eller med hjälp av en erfaren servicetekniker tittar han efter mönster i de felslagna koderna. Är det, till exempel, någon som testar den klassiska koden 1234? Genom loggen i det integrerade systemet ser han om det är människor som medvetet gör saker, eller om det bara är slumpmässigt.
Likadant med det okända kortet som någon försökt gå in med. Vad händer om man kollar alla kommunens dörrar tre månader tillbaka? Har detta kort förekommit frekvent. Är det nån som systematiskt försöker ta sig in? Är det en säkerhetsrisk eller är det den mänskliga faktorn? Tack vare loggen och det integrerade systemet konstateras att det hela var en engångshändelse. Någon hade helt enkelt tagit upp fel kort ur plånboken.
Slutsatsen som anläggningsskötaren och serviceteknikern drog om de felaktiga koderna var i detta fall att knapparna på knappsatsen är slitna. Serviceteknikern byter ut knappsatsen. Problemet är löst.
Rätt information ger rätt beslut
Det finns flera fördelar med ett integrerat säkerhetssystem. Det uppenbara i fallen ovan är att rätt information ger underlag till rätt beslut. För dig som vill veta mer om fördelarna med ett integrerat säkerhetssystem rekommenderar vi den djuplodande artikeln Därför ska du satsa på ett integrerat säkerhetssystem.
