Försäkringsbolaget kräver låsta dörrar för att stoppa tjuven. Brandkonsulten kräver olåsta för att rädda liv. Du måste uppfylla båda kraven. En omöjlig uppgift. Eller?
Brandkonsultens utrymningskrav på en psykiatrimottagning var tydligt: något måste tvinga personalen att låsa upp nödutgångarna varje morgon. Men vad? Ljuset! Ingen kan jobba om det är helt mörkt. Om belysningen inte kan tändas förrän nödutgångarna är upplåsta skulle utrymningskravet vara uppfyllt.
Bokstavligen tolkat skulle det dock betyda att personalen fick inleda varje arbetsdag med att famla sig fram i mörker. Först 50 meter genom den mörka korridoren från personalingången för att låsa upp den ena utrymningsdörren. Sedan ytterligare 50 meter för att låsa upp den andra. Först därefter hade ljuset gått att tända. Samma sak på kvällen när det var dags att låsa och gå hem.
Så blev det inte. SafeTeam satte motorlås i utrymningsvägarna och kopplade dem till inbrottslarmet. Den som kommer först slår av larmet, och då låser utrymningsdörrarna upp och belysningen tänds. Dörrarna är fortfarande låsta utifrån, men går att utrymma genom. På kvällen, när larmet slås på, låser de igen.
Men varför ett så märkligt krav? Det är ett sätt att hantera en målkonflikt som de flesta verksamheter möter förr eller senare, oftast när de flyttar in i nya lokaler.
Motstridiga krav
Försäkringsbolaget vill ha dörren låst. Räddningstjänsten vill kunna få ut folk. De två kraven går inte att uppfylla samtidigt.
– Ett inbrottsskydd ställer krav på att det ska vara svårt för tjuven att ta sig in och ut. Om man gör det svårt för tjuven att komma ut, så gör man det svårt för alla att komma ut. Det funkar inte när man har krav på utrymning, säger Robert van Hal, projektör på SafeTeam i Malmö.
Som ansvarig för verksamhetens säkerhet är det din uppgift att lösa målkonflikten. Det är inte enkelt.
Värre är att kravställarna inte pratar med varandra. Försäkringsbolagets villkor är lätta att få tag på, men försäkringsbolaget säger ingenting om utrymning. Räddningstjänsten och brandkonsulterna förklarar allt om utrymningslås och utrymningsbeslag, men nämner aldrig inbrottsskydd. Det ställer de inga krav på.
– Så man får koppla ihop de här två kravställningarna själv, eller ta hjälp av oss, säger van Hal.
Tillgodose kraven
Lösningen ligger i insikten att dörren måste medge utrymning så fort verksamhet bedrivs i lokalen, men kan förhindra passage både in och ut när ingen verksamhet bedrivs.
Lösningen är alltså att den som kommer först på morgonen låser upp alla dörrar så att det går att passera ut genom dem utan hinder (även om de förblir låsta för inpassage). Och den som går sist på dagen låser alla dörrar för både in- och utpassage. På så sätt har både försäkringsbolagets och räddningstjänstens krav tillgodosetts.
Eller?
Katastrofala följder
Det heter att djävulen sitter i detaljerna. Här är detaljen den obekväma sanningen att människor gör fel ibland.
Den som kommer först till lokalen låser inte upp alla dörrar. Han eller hon blev distraherad av ett telefonsamtal. Eller tänkte bara snabbt hämta en sak och sen dra vidare, men blev kvar. Eller orkade inte gå till alla dörrar – det tar ju så lång tid och alla vet ändå att de ska gå ut genom entrédörren. Det finns tusentals skäl till att det blir fel. Ett fel som en dag kan leda till katastrofala följder.
– Det kan börja brinna. Någon ringer in ett hot och folk behöver rymma ut. Och så kommer man inte ut, för att det är låst och ingen vet om att det inte går att utrymma.
Därför ställer Boverket krav på förregling mot väsentlig funktion.
Väsentlig funktion
En väsentlig funktion är något som måste fungera för att verksamheten ska kunna bedrivas. Förregling mot väsentlig funktion innebär att denna funktion inte ska vara möjlig förrän alla nödutgångar är upplåsta för utrymning.
– Den väsentliga funktionen är till för att säkerställa att man inte kan ha verksamhet och ha låst så att man inte kan utrymma, säger van Hal.
Knepet är att koppla låsen till något verksamheten inte klarar sig utan. Går det inte att utrymma, går det inte att jobba.
I en butik kan det vara kassaapparaterna.
– Kan man inte slå in varorna i kassaapparaten så kan man inte ta betalt av sina kunder. Då får man gå och låsa upp utrymningsdörrarna så att de är utrymningsbara innan man startar kassaapparaten.
Belysning som väsentlig funktion
Men vad är en väsentlig funktion på ett kontor eller andra arbetsplatser där ingen funktion är lika tydlig som kassaapparaterna i en affär?
En vanlig lösning är belysningen.
– Har du det kopplat till belysningen så är det mörkt när det inte är upplåst. Det behöver inte vara beckmörkt, men väsentliga delar av belysningen ska inte gå att tända förrän det är utrymningsbart, säger van Hal.
Just belysning var den väsentliga funktionen i det inledande exemplet från psykiatrimottagningen som SafeTeam har hjälpt. Först när den sista nödutgången var upplåst tändes ljuset.
Hängslen och livrem
Men hur vet systemet att dörrarna verkligen är upplåsta? Att någon vrider om nyckeln i alla lås, eller att inbrottslarmet skickar signal till motorlåsen att låsa upp, är inte samma sak som att låsen är upplåsta. Ett lås kan vara sönder.
Varje lås i en utrymningsväg måste därför kunna rapportera sitt läge. Mekaniska lås gör det med en mikrobrytare, motorlås med kännare, och det är indikeringen för olåst som används som styrsignal. Det är först när samtliga lås rapporterar olåst som den väsentliga funktionen släpps fram. Rapporterar ett enda lås att det inte är olåst, så tänds inte ljuset om det är den väsentliga funktionen.
– Du måste ha hängslen och livrem där. Du måste både styra och övervaka låsen, säger van Hal.
När belysning inte är väsentlig funktion
Det är inte alltid belysning blir godkänd som väsentlig funktion.
– Tänk dig en lokal med stora fönster när solen skiner i juni, juli och augusti. Då är det ingen som märker om det är tänt eller släckt. I den lokalen fungerar inte belysningen som väsentlig funktion.
Då måste man hitta någonting annat.
– Tänk kreativt! Kaffekokare har godkänts som väsentlig funktion. Man får förmoda att personalen inte fungerade utan sitt kaffe. Men jag tror ingen brandkonsult skulle godkänna just det idag.
Brandkonsulten bestämmer
Vad som är väsentlig funktion bestäms av en brandkonsult.
Han eller hon översätter Boverkets övergripande funktionskrav till konkreta funktionskrav efter lokalens utformning och verksamhet. Dessa krav skrivs ned i en brandskyddsdokumentation. Sedan är det upp till dig att uppfylla kraven.
– Det är här du kan ta hjälp av oss eller våra branschkollegor, säger van Hal. Vet vi kraven kan vi hitta tänkbara lösningar och prata med både försäkringsbolaget och brandkonsulten för att hitta rätt tekniska lösning.
Sist ska brandkonsulten verifiera att det faktiska utförandet överensstämmer med brandskyddsdokumentationen, och skriver ett sakkunnigintyg eller kontrollutlåtande som intygar att lösningen uppfyller Boverkets krav.
Från råd till regel
Sedan den 1 juli 2026 gäller Boverkets regler fullt ut. Det som tidigare var ett allmänt råd är nu en bindande föreskrift om säkerhet i händelse av brand.
Kravnivån är enligt Boverket densamma som förut. Skillnaden ligger i att ett råd går att argumentera sig förbi med en likvärdig lösning, medan en föreskrift ska följas. Och föreskriften säger att den väsentliga funktionen ska vara något verksamheten svårligen kan bedrivas utan.
Det sätter stopp för en lösning som har förekommit.
– Man har gjort kopplingar med blixtljus och summer som ljuder och blinkar om man inte kan utrymma. Man kan komma in, tända och sätta igång verksamheten, men ett blixtljus blinkar tills man har säkerställt att det går att utrymma. Den typen av lösning är inte okej längre. Den är inte aktiv, det är inget man behöver ha. Går ett blixtljus sönder så vet man kanske inte om att det inte går att utrymma längre.
