x

Hem » Kunskapsmagasin » Hur ska kamerabevakningslagen tolkas? Svar från juristen.

Hur ska kamerabevakningslagen tolkas? Svar från juristen.

Flera lagar påverkar när, var och hur kamerabevakning är tillåten. Främst är det kamerabevakningslagen och GDPR som man behöver känna till. Men för att följa lagarna måste vi också förstå dem. Och det är inte alltid så lätt. Därför har en av SafeTeams experter på kamerabevakning, Martin Gustafsson, ställt ett antal vassa frågor till IMY som är tillsynsmyndigheten. I denna artikel får du ta del av korrespondensen.

Martin Gustafsson har 25 års erfarenhet från arbete med kameraövervakning på SafeTeam. Han har grubblat på möjliga tolkningar av formuleringar i kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen (GDPR) som båda trädde i kraft 2018.

– Vi måste förstå lagar för att kunna följa dem. Annars kan vi hamna i en situation där vi ofrivilligt bryter mot dem, säger Martin Gustafsson.

Vi har frågat IMY

För att det inte ska råda några tveksamheter gick vi direkt till källan och frågade juristerna på Integritetsskyddsmyndighet (IMY). Svaren ledde till fler frågor. Det blev en del att bita i. Men arbetet bar frukt.

I denna artikel får du veta vad vi funderade på och vad IMY:s jurister svarade.

 

Tillkännagivande: För ökad läsbarhet har vi gjort mindre redigeringar av IMY:s svar. Inget väsentligt har förändrats i svaren.

Martin Gustafsson, SafeTeam

En fråga om tid

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) säger att kamerabevakningslagen gäller om en kamera används på ett sätt som innebär varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning.

Vi frågar: Vad innebär ”varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning”? 

IMY svarar:

Med varaktig personbevakning avses till exempel bevakning med en kamera som under en längre tid är placerad på eller riktad mot en plats där människor normalt vistas.

Vi ber IMY förtydliga: Vad betyder ”en längre tid” i detta sammanhang?

IMY svarar:

Vad som är att anse som varaktig personbevakning är en bedömningsfråga som måste avgöras från fall till fall. Det är emellertid klart att det är fråga om varaktig personbevakning om en kamera under en längre tid är placerad på, eller är riktad mot, en plats där människor normalt vistas, exempelvis på ett torg, i en butik, i ett väntrum eller i en buss. (Se sidorna 41–42 i proposition 2017/18:231.)

Av IMY:s vägledning vid kamerabevakning framgår att IMY har beviljat tillstånd till kamerabevakning i samband med två cityfestivaler som pågick under några dagar, och även kortare tidsperioder än så skulle kunna innebära varaktig personbevakning (se sidan 9 i Vägledning vid kamerabevakning). Det är viktigt att poängtera att det är personbevakningen och inte kamerabevakningen som ska vara varaktig eller regelbundet upprepad.

– Det viktiga att ta med sig är att det är personbevakningen – och inte kamerabevakningen i sig – som måste vara varaktig för att kamerabevakningslagen ska gälla, så det är inte hela världen om en person hamnar på bild någon gång ibland, om syftet är att övervaka en maskin eller apparat, sammanfattar Martin Gustafsson.

En fråga om sällan besökta platser

Vad händer om en kamera bevakar ett område där det normalt inte vistas människor? Eller där det sällan vistas människor och endast kortare stunder, till exempel ett tak på en skola? Omfattas detta av kamerabevakningslagen? 

IMY svarar:

En kamera kan till exempel vara igång dygnet runt men vara placerad på en svårtilltillgänglig plats i utomhusmiljö, eller användas för att kontrollera en industriell tillverkningsprocess i vars närhet människor normalt inte befinner sig.

Om en människa vid ett enstaka tillfälle råkar befinna sig på platsen där kameran är placerad, och det blir fråga om helt kortvarig personbevakning, bör kamerabevakningslagen inte bli tillämplig.

Är kameran placerad på en plats där människor i och för sig passerar sällan men ändå med viss regelbundenhet, exempelvis i närheten av en gångstig i skogen, omfattas bevakningen av lagens tillämpningsområde.

Vad som är att anse som varaktig personbevakning måste avgöras från fall till fall. Helt kortvarig personbevakning, där en enstaka identifierbar människa av en tillfällighet råkar passera i kamerans upptagningsområde, bör inte anses som varaktig. Om detta sker vid ett flertal tillfällen som ligger relativt nära varandra i tiden, eller om det av något annat skäl är fråga om systematisk användning av bevakningsutrustning, bör personbevakningen dock anses ske med sådan regelbunden upprepning att den ändå omfattas av lagens tillämpningsområde.

I praktiken innebär detta att både sådan kameraanvändning som sker med det direkta syftet att bevaka människor och sådan användning som sker för andra syften men där människor under en längre tid eller någorlunda regelbundet kommer in i kamerans upptagningsområde omfattas av lagens tillämpningsområde. Se sidorna 41–42 i proposition 2017/18:231.

För det fall att skolor bevakar sina tak och det regelbundet befinner sig personer som vistas på taket sker en behandling av personuppgifter om det är möjligt att identifiera de personer som blir föremål för bevakningen (se 3 § kamerabevakningslagen).

– Om risken att någon ska fångas på bild inte existerar, eller är mycket liten, är alltså kamerabevakningslagen inte tillämplig, enligt min tolkning. Och skulle det trots allt ske kortvarigt, någon gång, så börjar kamerabevakningslagen inte gälla bara för det. Men är syftet att upptäcka människor, till exempel på ett tak, även om det normalt sett inte är människor där, då är det personövervakning, säger Martin Gustafsson.

En fråga om personbevakning

För att det inte ska råda några tveksamheter bad vi IMY att definiera ordet  ”personbevakning”.

IMY svarar:

Begreppet personbevakning har samma innebörd som begreppet personövervakning i kameraövervakningslagen. Med personbevakning avses således att personer kan identifieras genom bevakningen. Det krävs att sådana kännetecken kan iakttas som gör att man utan större osäkerhet kan skilja de personer som iakttas från andra personer. Så är fallet om hela personen eller personens ansikte syns tydligt. Även sådant som utmärkande klädsel, speciella kroppsrörelser eller särskild kroppskonstitution kan möjliggöra identifiering.

Martin Gustafsson sammanfattar:

– Om det är möjligt att känna igen en person, så är det personbevakning. Tänk dig in i en situation där det hade varit din bror eller syster som hade synts i bilden, hade du då känt igen personen? Hade du det, då är det personövervakning.

En fråga om allmänt intresse

Enligt kamerabevakningslagen krävs det tillstånd till kamerabevakning av en plats dit allmänheten har tillträde om bevakningen ska bedrivas av en myndighet eller någon annan än en myndighet vid ”utförande av en uppgift av allmänt intresse”.

Vi undrar: Vad menas med ”utförande av en uppgift av allmänt intresse”? Gäller det endast i de utrymmen där uppgifterna av allmänt intresse utförs? Till exempel: ett företag som kör tåg, behöver de söka tillstånd för att övervaka sin egen personalparkering? Just den parkeringen är ju inte av allmänt intresse, även om företagets verksamhet är av allmänt intresse.

IMY svarar:

Enligt 7 § kamerabevakningslagen krävs tillstånd till kamerabevakning av en plats dit allmänheten har tillträde om bevakningen ska bedrivas av (1) en myndighet, eller (2) någon annan än en myndighet vid utförande av en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, kollektivavtal eller beslut som meddelats med stöd av lag eller annan författning.

Detta får till följd att till exempel kommunala bolag eller företag som enligt 7 § kamerabevakningslagen utför en uppgift av allmänt intresse behöver tillstånd om bevakning sker av en plats dit allmänheten har tillträde.

Begreppet plats dit allmänheten har tillträde ska tolkas vitt (se rättsfall 52 i Regeringsrättens årsbok 2000). Vid en bedömning av om allmänheten har tillträde till platsen ska bland annat beaktas huruvida det föreligger något fysiskt hinder för utomstående att ta sig in på det kameraövervakade området (se rättsfall 35 i Regeringsrättens årsbok 2010). Utrymmen i till exempel affärer, varuhus och banker anses utgöra platser dit allmänheten har tillträde, såvida det inte är fråga om utrymmen för personal, lagring av varor, kontor, underhåll, drift med mera (se sidan 44 i proposition 1989/90:119).

Det innebär att om ett företag som utför en uppgift av allmänt intresse har en personalparkering där det inte föreligger något fysiskt hinder för utomstående att ta sig in på det kamerabevakade området så krävs det tillstånd för den bevakningen.

Martin Gustafsson sammanfattar:

– Man kan säga att grundregeln är att man inte behöver tillstånd från IMY för att utföra kamerabevakning. Men det finns ett stort och viktigt undantag som träder i kraft om tre kriterier är uppfyllda.

– Först måste företagets tjänster som erbjuds vara av “allmänt intresse”. Det omfattar bland annat myndighetsutövning, hälso- och sjukvård, skolor, kollektivtrafik, järnväg, flyg och liknande.

– Sen måste arbetsuppgifterna utföras för att en lag eller annan författning säger det, eller för att det är beslutat med stöd av en lag eller annan författning, eller för att det följer kollektivavtal.

– Och sist måste bevakningen avse en plats dit allmänheten har tillträde, avslutar Martin Gustafsson.

Det sista kriteriet medför att det inte behövs tillstånd för att kamerabevaka skolkorridorer, personalutrymmen och andra områden dit allmänheten inte har tillträde.

En fråga om parkeringshus utan tak

I det föregående svaret skrev IMY att företag som utför en uppgift av allmänt intresse inte får kamerabevaka en personalparkering som vem som helst kan ta sig in på.

Men det finns ett undantag. Om parkeringen finns inuti ett parkeringshus är det tillåtet i syfte att stoppa eller utreda brott.

Det där med inuti är lite lurigt. Vad gäller för parkeringsplatser utomhus överst i ett parkeringshus?

IMY svarar:

Enligt punkt 8 i 9 § kamerabevakningslagen krävs inte tillstånd till kamerabevakning vid bevakning i ett parkeringshus, om bevakningen har till syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott.

Enligt förarbetena till den tidigare kameraövervakningslagen (2013:460) framgår att om det i anslutning till ett parkeringshus finns parkeringsplatser utomhus, får inte dessa omfattas av tillståndsfri övervakning. Undantaget är endast tillämpligt på bevakning inuti ett parkeringshus och inte utanför dess in- och utfarter eller in- och utgångar.

Detta innebär att tillståndsfria kameror endast får riktas mot inomhusmiljön i parkeringshusen. Det bör uppmärksammas att övervakning i parkeringshus som inte är att betrakta som plats dit allmänheten har tillträde inte omfattas av tillståndsplikten och således inte heller av undantaget (till exempel garage för de boende i en bostadsrättsförening), se sidan 151 i proposition 2012/13:115.

– Vi har alltså ett p-hus som används av ett företag som utför en uppgift av allmänt intresse. Den översta våningen med parkeringsplatser är under bar himmel. Vem som helst kan köra in i p-huset. Vi vill kamerabevaka alla parkeringsplatser för att stoppa eller utreda brott. Då behövs tillstånd för den översta våningen, men inte för någon annan våning. Så tolkar jag svaret, sammanfattar Martin Gustafssons IMY:s svar.

En fråga om digitalt maskerade bildströmmar

I dag finns digitala tekniska hjälpmedel för att maskera personer. Detta kan antingen ske i själva kameran, vilket innebär att bilden är maskerad hela vägen från kamera till inspelning. Det kan också ske på en server, vilket innebär att bilden skickas från kamera omaskerad och blir maskerad först när den hanterats av inspelningsutrustningen.

Vi ville veta hur IMY ser på digitalt maskerade bildströmmar? Gör det någon skillnad på om maskeringen ligger i kameran eller i servern?

IMY svarar:

Se IMY:s blogginlägg på området: IMY-bloggen: Behandlas personuppgifter vid kamerabevakning med integritetsvänlig teknik?

 

I blogginlägget som IMY hänvisar till står det: ”Det spelar ingen roll att filmmaterial i ett senare skede anonymiseras.” Vi undrar då vad som gäller om all maskering sker i kameran innan den skickas till servern för behandling.

IMY svarar:

Oavsett om maskering sker direkt i kameran, i direkt anslutning till kameran på platsen, eller på en server på annan plats, kan det fortfarande vara fråga om personuppgiftsbehandling om det finns en sådan upptagning i första skedet som innebär att personuppgifter fångas i bild och sen behandlas. Det kan således vara fråga om personuppgiftsbehandling och personbevakning om det i ett första skede tas upp en bild/video på identifierbara personer, även om bildströmmen direkt maskeras och det därefter inte går att identifiera personer.

Att det direkt sker en maskering av bilderna, som försvårar eller omöjliggör identifiering, innebär dock att riskerna för integritetsintrång kan minska och det kan därmed påverka integritetsintresset. Att maskeringen sker direkt i kameran, eller i en enhet i direkt anslutning till kameran, kan också minska riskerna för att obehöriga får tillgång till den omaskerade bildströmmen, i jämförelse med om maskeringen sker på en enhet/server på annan plats.

– Svaret är öppet för tolkning. Men sker maskeringen på servern, så kan man inte räkna med den i sin bedömning. Om det sunda förnuftet får råda skulle jag säga att det är bäst om maskeringen sker redan i kameran, säger Martin Gustafsson.

En fråga om journalisters möjligheter

Kamerabevakningslagen är bara en del av dataskyddslagstiftningen. GDPR är en annan som reglerar kamerabevakning. Och som grädde på moset har vi dataskyddslagen som kompletterar GDPR. I den senare finns undantag från GDPR:s regler för bland annat ”journalistiska ändamål”. Exakt vad det innebär är upp till domstolar att tolka. Men vi undrar om det finns fler lagar som reglerar hur en journalist får bedriva kamerabevakning?

IMY svarar:

I bestämmelsen 1 kapitlet 7 § i lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (2018:218), som kallas dataskyddslagen, som har sin grund i artikel 85.2 GDPR, anges vilka artiklar som inte ska tillämpas vid behandling av personuppgifter för bland andra journalistiska ändamål, se vidare sidorna 44–45 och 187 i proposition 2017/18:105.

Hänvisar till IMY:s ställningstagande från juni 2022: Rättsligt ställningstagande IMYRS 2022:2 – Undantaget för journalistiska ändamål i 1 kap. 7 § andra stycket dataskyddslagen.

Det finns ingen närmare ledning kring vad som avses med kamerabevakning som sker för journalistiska ändamål i punkt 4 i 5 § kamerabevakningslagen (2018:1200), utan frågan är överlämnad till rättstillämpningen.

Se ev äldre praxis angående 7 § andra stycket personuppgiftslagen (1998:204).

– Det svaret gjorde mig inte så mycket klokare, säger Martin Gustafsson och fortsätter: Låt oss fråga hur de ser på tre konkreta fall istället som bland annat tar upp journalisters möjligheter.

Tre snabba

Vi skickade IMY tre konkreta scenarier och fick värdefulla svar tillbaka.

Scenario 1

Ponera att en journalist gör ett reportage om knarkförsäljning i en bostadsfastighet. Journalisten monterar en dold kamera i källaren med inspelning i en månad för att dokumentera sitt reportage. Tolkar vi rätt då, att kamerabevakningslagen inte gäller?

IMY svarar:

Om en behandling omfattas av undantaget för journalistiska ändamål enligt 1 kapitel 7 § dataskyddslagen beror på omständigheterna i varje enskilt fall.

Scenario 2

Ett företag har en blogg med utgivningsbevis för databas registrerad hos Myndigheten för press, radio och tv. Bloggen är därför skyddad av yttrandefrihetsgrundlagen. Företaget vill montera upp en kamera innanför sin entrédörr, dit allmänheten har tillträde. De vill filma alla som går in, och spara detta i 90 dagar. Tolkar vi det rätt då, att kamerabevakningslagen inte gäller?

IMY svarar:

Undantaget i 3 punkten i 5 § kamerabevakningslagen är inte tillämplig om ett medieföretag bedriver kamerabevakning utanför det grundlagsskyddade området, exempelvis i syfte att skydda sina lokaler eller anställda. Kamerabevakningslagen är därmed tillämplig vid sådan bevakning, se sidan 139 i proposition 2017/18:231.

Scenario 3

Vi tänker oss ett företag som har ett event där allmänheten har fritt tillträde och det är gratis. Företaget vill kamerabevaka ett område inne på eventet i fyra timmar och monterar upp en provisorisk kamera som efter fyra timmar monteras ner. Tolkar vi det rätt då, att kamerabevakningen inte är varaktig och att kamerabevakningslagen därför inte gäller?

IMY svarar:

Personbevakning kan vara ”varaktig” även om den sker vid ett enstaka tillfälle. Helt kortvarig personbevakning som pågår i någon halvtimme vid enstaka tillfälle där enstaka identifierbar människa av en tillfällighet råkar passera i kamerans upptagningsområde torde dock sällan vara att anse som varaktig.

En fråga om klarhet

Martin Gustafsson får slutordet:

– Jag förstår att vissa frågor kan kännas nördiga, men när vi arbetar med våra kunder förväntar de sig att våra råd och rekommendationer stämmer. Vi måste kunna förutse olika scenarion som kan uppstå, och veta hur vi ska hantera dem, även om vi inte riktigt fick svar på hur lagen ställer sig till en journalist och dennes arbete. Vi är tacksamma över IMY:s snabba svar.

 

Här kan du läsa mer om kamerabevakning och kamerabevakningslagen.

Tyckte du artikeln var intressant?

Dela den med en kollega:

Prenumerera

Mer från vårt Kunskapsmagasin

Visa fler