Företag och bostadsrättsföreningar gör ofta kostsamma misstag när de ska köpa lås och dörrar. Genom att ställa rätt frågor kan du spara både tid och pengar. Projektören Robert van Hal reder ut begreppen och gör dig till en träffsäker beställare.
Det finns hundra och åter hundra lås med olika funktioner och finesser. Några uppfyller Stöldskyddsföreningens normer, andra inte. Olika intressenter kan ställa motstridiga krav. Försäkringsbolaget vill en sak. Räddningstjänsten något annat. Det är en djungel.
Tur att det finns experter som kan guida oss rätt. En av dem är Robert van Hal, projektör på SafeTeam. Med hans hjälp går vi i igenom grunderna för säkra låssystem.
Godkända lås enligt Svenska Stöldskyddsföreningen
I Sverige har vi välutvecklade normer för säkra låssystem. De är framtagna och vidareutvecklas av Svenska Stöldskyddsföreningen (SSF) – en ideell förening som samarbetar med Polis, MSB och olika branschorganisationer för att förebygga brott och skador.
I Stöldskyddsföreningens normer anges bland annat krav på inbrottsskydd från dörrarnas utsida och krav på manövrering från dörrarnas insida. De fastslår också att en godkänd låsenhet är en låsenhet där samtliga delar (låscylinder, låshus, slutbleck samt eventuella förstärkningsbehör), var och en för sig och tillsammans är godkända i klass 3 eller bättre.
– Vissa lås uppfyller Stöldskyddsföreningens normer, andra gör det inte. Det är helt i sin ordning, säger Robert van Hal. Det finns tillfällen då funktion är viktigare än krav och normer. Ställs det inga externa krav är det helt upp till kunden att välja fritt efter sina behov.