Att känna trygghet tillhör våra mest grundläggande behov. Det gäller i synnerhet platsen där vi bor. Vad kan du som styrelseledamot i en bostadsrättsförening göra för att förbättra din och dina grannars trygghet?
Trygghet är viktigt. Motsatsen – att uppleva otrygghet – kan göra livet begränsat och inverka negativt på hälsan. Samtidigt är trygghet en komplex fråga. Åtgärder för att skapa trygghet kan både involvera fysiska produkter, exempelvis kamerabevakning och god belysning, men också samvaro och gemenskap mellan de boende. Låt oss titta på vad trygghet är och hur du som styrelseledamot kan bidra till större trygghet för dig och dina grannar.
Att känna och vara trygg
En sak är viktig att klargöra: Upplevd trygghet är inte samma sak som faktisk trygghet.
Upplevd trygghet är att känna sig trygg. Man kan känna sig trygg även om verkligheten är en annan. Någon som i flera decennier bott i sin lägenhet tänker kanske inte så mycket på alla uppbrutna lås, krossade fönster och mörka gångstråk. Den negativa utvecklingen har pågått under många år och sakta blivit ett normaltillstånd. Då kan det vara så att man upplever trygghet även när den faktiska tryggheten är helt motsatt.
Faktisk trygghet är när fastigheten eller området är att anse som tryggt, rent objektivt. Men faktisk trygghet hindrar inte människor från att uppleva otrygghet, även om fakta och brottsstatistik i området visar något helt annat.
Här kan egna upplevelser och erfarenheter spela in, men också livssituation, ensamhetsproblematik, samt mental och fysisk förmåga. Exempelvis om man tidigare varit med om en hotfull eller skrämmande situation i ett otryggt område, så kan den känslan sitta kvar länge och bubbla upp, även när man kommit till ett nytt och lugnt ställe.
Båda måste vara på plats
För vissa människor kan trygghetsskapande åtgärder få motsatt effekt på den upplevda tryggheten. I den mest fridfulla av bostadsrätter där det aldrig händer något kan det upplevas läskigt om det plötsligt sätts upp kameror, trots att kamerorna höjer den faktiska tryggheten, om något mot förmodan skulle hända.
Något vi på SafeTeam aldrig skulle förespråka men som man rent hypotetiskt skulle kunna tänka sig är fejk-kameror där det inte är så lugnt. Dessa kameror gör ingenting för den faktiska tryggheten men de kan ändå göra att platsen upplevs tryggare.
Trygghet handlar alltså lika mycket om upplevd trygghet som faktisk trygghet. Det räcker inte med att skapa det ena. Båda måste vara på plats.
Trygghet är subjektiv och individuell
Trygghet är också något individuellt och subjektivt som påverkas av våra vardagliga vanor. För motionären eller hundägaren som regelbundet rör sig i utomhusmiljöer är det extra viktigt att det både upplevs och är tryggt i närområdet. För sjuksköterskan som kommer hem sent på kvällar och helger är det viktigt med trygghet i garaget. Någon som är rörelsehindrad vill vara trygg i lägenheten och i trapphuset.
Resonemanget ovan om faktisk och upplevd trygghet visar att båda två är nödvändiga i en bostadsrättsförening. Låt oss nu titta på vad du som styrelseledamot kan göra för att skapa denna trygghet.
Tips 1: Bygg gemenskap
Bostadsrättsföreningar kan variera kraftigt i storlek. Från ett litet hus med 4-5 lägenheter till jättekomplex med otaliga lägenheter. I små bostadsrättsföreningar kan det finnas en familjär relation mellan de boende, medan de boende i en jätteförening inte har en susning om vilka de andra boende är. Sedan finns det givetvis många däremellan.
Din förening är kanske redan den där familjära föreningen där alla känner alla (eller åtminstone är bekanta med varandra) och ni träffas under trevliga former. Men om ni inte är det så kan det första steget mot ökad trygghet vara att ni börjar träffas och lär känna varandra. Att känna trygghet börjar med att man känner till vilka människor man har runt omkring sig.
Att hälsa, småprata, visa omtanke och intresse för sina grannar betyder mycket för att öka den upplevda tryggheten. Alla måste naturligtvis inte bli bästa kompis med alla men det är en bra början om de som bor på samma våning eller i samma trappuppgång känner till varandra.
Vad kan du som styrelseledamot göra för att bygga gemenskap i din förening och skapa rätt atmosfär?
Tips 2: Gemensamma aktiviteter
Ett första steg till ökad gemenskap kan vara att ordna gemensamma aktiviteter, exempelvis städdagar, korvgrillning eller festliga årsmöten. Kanske har ni outnyttjad yta på tomten som kan användas till något roligt? En boulebana, odlingslotter, eller en ny perennrabatt? Hör dig för med de boende och ta reda på vad de skulle vilja göra tillsammans. På så sätt kan ni skapa informella aktiviteter som hjälper er att mötas och lära känna varandra. Kanske har ni mer gemensamt med varandra än ni trodde från början! Fundera över vad som skulle passa er och vilka möjligheter som finns i er förening.
Efter ett tag så kommer det förhoppningsvis höras mer småprat i trapphuset, glada skratt och tillrop på innergården och en känsla av större samhörighet och gemenskap.
Tips 3: Uppmuntra hjälpsamhet
Om ni är en förening med såväl pensionärer som barnfamiljer så kan möten över generationsgränserna vara något att uppmuntra. Att genom hjälpsamhet knyta personliga band är ett utomordentligt sätt att skapa trygghet.
Tonåringen som då och då springer över med en kvällstidning till den ensamma farbrorn, eller den äldre damen som då och då sitter barnvakt.
Skapa en bild av hur behoven ser ut i din förening. Finns det äldre och unga som både vill ge och ta emot hjälp? Vad kan de bidra med och vad behöver de hjälp med?
Tips 4: Inled grannsamverkan
Gemenskap är att i grupp samlas kring något. Ett konkret exempel på gemenskap som förenar nytta med nöje är grannsamverkan. Denna metod som har sina rötter i USA, har visat sig framgångsrik när det gäller att minska brottslighet i bostadsområden.
Principen är lika enkel som den är effektiv: Grannar går samman i ett nätverk (eller gemenskap om man så vill) och uppmärksammar vad som händer och sker i fastigheten och närområdet. På så sätt lär man känna sitt område på ett djupare plan och vilka saker som hör till det normala och saker som avviker, exempelvis udda beteenden eller obekanta fordon som rör sig på ett konstigt sätt. Polisen samarbetar med nätverket och bidrar med kunskap.
Utöver att stävja kriminalitet (den faktiska tryggheten) så bidrar grannsamverkan till gemenskap och delaktighet, vilket i sig kan öka den upplevda tryggheten.
Tips 5: Gör en trygghetsinventering
Om du vill få en övergripande bild av tryggheten i föreningen så finns det så kallade trygghetsinventeringar (kallas också för trygghetsbesiktning eller trygghetsvandring).
En trygghetsinventering är en inventering av fastigheter och närområde ur trygghetssynpunkt. Företrädare från bland annat polisen, bostadsbolag och lokala föreningar möter boende och brf-styrelsen och tillsammans kartlägger de risker och kommer med förbättringslösningar.
En trygghetsinventering kan börja med enkäter och intervjuer där medlemmarna i föreningen får ge sina synpunkter på fastigheten och närområdet.
I en trygghetsinventering undersöker man givetvis att lås, dörrar och fönster håller måttet. Men också att buskage och växtlighet inte skymmer sikt och på så sätt skapar otrygghet när man vistas ute. Man undersöker också att det är rent, snyggt och prydligt, både i rabatter, på fasader och inne i husets allmänna utrymmen. Ovårdade miljöer resulterar ofta i skadegörelse, stöld och allmän ordningsproblematik.
När trygghetsinventeringen är avklarad har du som styrelseledamot förhoppningsvis en god bild över vilka åtgärder som behöver vidtas och i vilken omfattning.
Tips 6: Se över skalskyddet
Vad finns det mer som du som styrelseledamot kan göra för att skapa trygghet i din bostadsrättsförening?
Du har genom gemensamma aktiviteter byggt en gemenskap och du har uppmuntrat grannar att hjälpa varandra. Du har också inlett grannsamverkan och gjort en trygghetsinventering.
Nu är det dags att se över skalskyddet, alltså de konkreta fysiska system som skyddar närområdet och fastigheten. Vad finns det för fysiska och tekniska lösningar som kan öka tryggheten i bostadsrättsföreningen? Är lås och dörrar inbrottssäkra? Om ni haft upprepade problem med inbrott i förråd eller garage, så kan det vara på sin plats att sätta upp en kamera. Är nycklar till tvättstuga, soprum och garage ständigt på vift? Då kanske det är dags att se över era passagelösningar och skaffa passerbrickor istället.
Kontakta oss för fler tips och råd om hur du kan skapa trygghet i din bostadsrättsförening!
