Färre ansökningar om tillstånd, men högre krav på egen kontroll. Det blir konsekvenserna för SafeTeams kunder när reglerna kring kameraövervakning anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR.
– Det blir nu till stor del kunden som på egen hand måste utreda om en kamera är laglig eller inte, säger Martin Gustafsson på SafeTeam.
Den 1 augusti 2018 träder en ny lag om kameraövervakning i kraft i Sverige. Lagen, som är en anpassning av svenska bestämmelser till EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR, innebär en rad förändringar för organisationer som använder kameraövervakning i sin verksamhet.
Men redan nu måste de som har en kameraövervakad verksamhet se över hur tekniken används och i vilket syfte. I och med att GDPR ersatte den svenska personuppgiftslagen, PUL, den 25 maj 2018 är det reglerna i den nya förordningen som styr hur övervakningen får användas.
I princip är det just nu GDPR ensamt som bestämmer huruvida en kamera är laglig eller inte. Den stora förändringen jämfört med tidigare är att det är kunden själv som måste utreda den här gränsdragningen och inte som tidigare en offentlig tillståndsenhet. Det är bara för myndigheter som kravet på tillstånd kvarstår. Den här situationen kommer att gälla även när den nya lagen träder i kraft i augusti.
Martin Gustafsson, behörig ingenjör CCTV på SafeTeam
Förutom ökat eget ansvar innebär de nya bestämmelserna också skärpta regler kring hur man informerar om övervakningen. Det måste till exempel vara tydligt vem som bedriver övervakningen och vilka kontaktuppgifterna är. Därutöver måste det finnas information om i vilket syfte övervakningen sker, samt hur länge bilderna från övervakningen lagras.
Övervakning blir olaglig utan utredning
När kameror planeras att sättas upp på en arbetsplats måste också detta förhandlas, kamera för kamera, med en representant från personalen.
– Det är viktigt att redan nu påbörja en intern utredning för alla kameror för att avgöra om nyttan väger tyngre än kränkningen av den personliga integriteten, samt uppdatera sin skyltning. Helt avgörande är också dokumentationen av utredningen. Detta gäller även förhandlingen med personalrepresentanten, säger Martin Gustafsson och tillägger:
– All kameraövervakning, även sådan där tillstånd finns sedan tidigare, blir olaglig om det inte har skett någon dokumenterad utredning. Det finns ofta inget färdigt svar för vad som är rätt eller fel. Inte heller vi kan avgöra detta för våra kunders räkning. Däremot hjälper vi gärna till med dokumentationen.
Vad innebär den nya lagen för er som använder kameraövervakning?
- Eftersom övervakningsbilder nu klassas som personuppgift blir de som använder tekniken skyldiga att följa GDPR som trädde i kraft 25 maj 2018.
- Man kommer inte längre behöva ansöka om tillstånd för övervakningskameror (undantaget myndigheter där detta krav kvarstår). Istället gäller eget ansvar att utreda om planerad eller befintlig övervakning är laglig och motiverad. Utredningen skall dokumenteras. All kameraövervakning – alltså även sådan där tillstånd finns sedan tidigare – blir olaglig om dokumenterad utredning inte skett.
- Det ställs högre krav på skyltning och information om kameraövervakningen. Man måste till exempel informera om identitet samt kontaktuppgifter till den som bedriver övervakningen. Viss information måste även göras tillgänglig, så som hur länge lagringen sker och ändamålet med kameraövervakningen.
- Innan beslut om kameraövervakning på arbetsplatser fattas finns en förhandlingsskyldighet för arbetsgivaren med berörd arbetsgivarorganisation.
Vad bör ni göra med er kamerabevakning i nuläget?
- Uppdatera skyltning, så att den överensstämmer med den nya lagen. Se till att information om syfte samt kontaktuppgifter lämnas till den som utför kameraövervakningen.
- Vid övervakning på arbetsplatser, förhandla med personalrepresentant. Detta bör dokumenteras kamera för kamera.
- Utvärdera alla befintliga kameror och bedöma om kamerabevakningen är laglig enligt GDPR och den nya kamerabevakningslagen. Detta bör dokumenteras kamera för kamera.
