Handledning: Så kan fastighetsägare arbeta proaktivt för tryggare bostadsområden

Den effektiva kameraövervakningen

Kamerabevakning har en tydligt avskräckande effekt mot narkotikahandel, som anges som det största trygghetsproblemet i Tryggare Sveriges handledning. Kameran ökar risken för upptäckt, underlättar identifiering av brottsling och kan användas som bevis i rätten.

Störst effekt har kamerabevakning när den genomförs tillsammans med andra brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder, till exempel bra belysning.

Kamerabevakning skapar en mer vaksam allmänhet. Det fungerar även som en positiv signal. Det säger att någon bryr sig om området, att fastighetsägaren arbetar aktivt med trygghetsskapande åtgärder.

Ljudskrämmor och klassisk musik

Högfrekvenslarm, även kända som ljudskrämmor, kan användas för att motverka ungdomshäng i gemensamma utrymmen. Ljudskrämmor sänder ut ett obehagligt ljud, i en frekvens som främst yngre människor kan höra. De flesta över 25 uppfattar inte ljudet.

Lite på gränsen till mobbning, kan man tycka, eftersom det är just unga människor som drabbas. Det går dock att ställa in ljudskrämmor så fiffigt att de enbart aktiveras om en större mängd människor samlas på samma plats en längre stund.

Kanske är klassisk musik ett fredligare alternativ. Högtalare som spelar klassisk musik ”stör ut” ungdomarna, samtidigt som äldre uppfattar det som ett trevligt inslag i det offentliga rummet. Åtgärden har testats med stor framgång i väntsalar och biljetthallar i Londons tunnelbana. Det kan vara något att fundera på.

Olovlig andrahandsuthyrning

Många av de individer som ställer till med problem i ett bostadsområde hyr i andra, tredje eller fjärde hand. Insatser mot andrahandsuthyrning är därför en viktig åtgärd för att minska brottsligheten och öka tryggheten.

Det är inget enkelt problem att komma tillrätta med, men här är några vägar du kan gå.

• Tips: Uppmuntra och gör det lätt för de boende att lämna in tips om misstänkt andrahandsuthyrning. Då kan ni undersöka saken närmare och ta kontakt med den boende vid misstanke.
• Fastighetsrondering: Notera namnskyltar på dörrar och kontrollera var hyresgästen är folkbokförd och vem som är skriven på lägenheten. De som är folkbokförda på en annan adress bör kontaktas för en förklaring. Vid felaktig folkbokföring eller en otillräcklig förklaring, kan fallet anmälas till Skatteverket.
• Kontroll på internetsajter: Gör regelbundna kontroller på vanliga internetsajter där bostäder hyrs ut i andra hand. Sök på era adresser och se om det ligger annonser ute.
• ID-kontroller: Vid misstänkta fall om olovlig andrahandsuthyrning, be att få se den boendes ID-handling, för att kontrollera om personen är folkbokförd på adressen. Detta är kanske den mest kontroversiella åtgärden, och den som kommer att möta mest motstånd. Hem & Hyra har flera artiklar i ämnet, bland annat den här artikeln om Malmös kommunala fastighetsbolag. Den här artikeln från samma tidning delar erfarenheten av att anlita en säkerhetskonsult för ID-kontroller.

Brottsligt övertagande av lägenhet

En extrem variant av andrahandsuthyrning är cuckooing. Det betyder att kriminella tar över utsatta personers bostäder och använder dem för narkotikahandel. Tryggare Sveriges handledning tipsar oss om att inte tveka att kontakta polisen, samt att vara uppmärksam på följande tecken:

• Människor som kommer och går vid udda tider.
• Okända som ringer på dörrklockan för att komma in i fastighet.
• Tecken på droganvändning i anslutning till fastigheten eller lägenheten.
• Ökad nedskräpning utanför lägenheten eller lokalen.

Broken windows-metoden

James Q. Wilson och George Kelling la 1982 fram Broken window-teorin. Enligt den ökar brottsligheten om ett område verkar försummat. Genom att hålla bostadsområdet rent och snabbt åtgärda skador ökar man den gemensamma känslan för ansvar. Det ger mindre skadegörelse och nedskräpning och påverkar även den totala brottsligheten.

Det låter enkelt, men forskningen visar att det är en effektiv metod. Det är viktigt att komma ihåg om ditt område drabbas av klotter eller annan skadegörelse.

Trygga trappan-metoden

Trygga trappan är en metod för att motverka trapphäng bland ungdomar. Det handlar om att begränsa tillträdet till olika utrymmen med hjälp av lås, tillträdesstyrning och elektroniska passersystem, gärna i kombination med tydlig information om att det råder förbud för obehöriga att vistas i fastigheten och att olaga intrång polisanmäls.

En undersökning från polisen år 2018 visade att 89,5 procent av de boende upplevde att hänget hade minskat i trappuppgångarna efter att de infört Trygga trappan.

I artikeln Obehörigt spring i trapphuset – så här stoppas det listar vi sju tips på hur du får stopp på obehörigt spring i trapphuset.

Språkbarriärer

I många områden gör språkbarriärer det svårt att nå de boende med viktig information. Språkbarriärerna kan överbryggas genom att personer med olika språkbakgrund blir engagerade för att nå ut med information så att de boende känner sig inkluderade.

Man har också testat piktogram för att ge information till dem som inte behärskar svenska eller har svårt med skriftlig information. Ett piktogram är en symbol eller ett skrivtecken som representerar ett objekt eller begrepp genom en förenklad illustration.

Platssamverkan skapar trygga och attraktiva områden

Det finns konkreta åtgärder, som skalskydd, kameraövervakning och passersystem, men det finns också engagerande åtgärder som involverar dem som bor i ett område och ger ökad trivsel.

En av dessa åtgärder är platssamverkan. Tillsammans med polis, kommun, näringsidkare och föreningar kan fastighetsägare gå samman och ta gemensamt ansvar för ett lokalt avgränsat område. Det handlar om allt från renhållning, belysning och säkerhet, till stadsodling (urban farming) och lokala evenemang.

Från andra länder, där platssamverkan funnits längre, visar studier på minskad brottslighet och ökade fastighetsvärden. Polisen i Malmö har också god erfarenhet av platssamverkan.

Attraktionsbygge skapar områden du inte vill lämna

Attraktionsbygge, eller placemaking, kan ses som en del eller ett komplement till platssamverkan. I grund och botten handlar det om att utforma platser som folk vill vara på, med aktiviteter som skapar möten mellan många olika grupper, yngre och äldre, kvinnor och män.

Aker Brygge i Oslo är ett känt exempel där man skapade en 12 kilometer lång pir med utomhusmöbler som får sällskap av affärer och restauranger.

Tryggare Sverige berättar att “funktioner och aktiviteter i det offentliga rummet skapar en bra mix av människor”. Det har “en god effekt på kriminalitet och narkotikahandel och bidrar även till en ökad trygghet”.

Vill du veta mer har Tryggare Sverige tillsammans med 70 andra deltagare skapat en omfattande handbok med namnet Placemaking in the Nordics.

Begränsa parkeringsmöjligheter och minska trafikflöden

För den som inte kan bygga en 12 kilometer lång pir finns enklare åtgärder som har effekt, till exempel att begränsa parkeringsmöjligheter och minska trafikflöden med fordon.

Det försvårar bland annat handeln med narkotika eftersom den ofta sker från bilar. Om det klientel som vill köpa narkotika måste gå en längre sträcka och visa sig öppet ökar risken för upptäckt vilket har en avkylande effekt.

Denna åtgärd påverkar dock de boende som också får längre att gå, vilket kan skapa irritation. Innan åtgärden införs bör därför en övervägning göras utifrån områdets behov.

Hur går jag vidare?

Åtgärder för ökad trygghet kan vara konkreta, som larm och CCTV-kameror. De kan också vara engagerande, där vi tillsammans skapar en miljö som vi trivs med. Men vad ska du börja med?

Tryggare Sveriges handledning är en bra ingång till fördjupning. Du kan också lära dig mer av deras verktygslåda. Och naturligtvis kan du kontakta oss för råd och tips om säkerhet i bostadsrättsföreningar.

Kom ihåg: även små förändringar kan ha en positiv effekt.